I detta avsnitt av kursen så ska vi arbeta källkritiskt!
Vår lärobok Samband historia startar hela kursen med källkritik. Inte så konstigt, då en historiker måste tänka källkritiskt i sitt arbete. Även vi startade kursen med att börja tänka källkritiskt utifrån bild och text. Nu är det dags att fördjupa sig i vad källkritik är och hur du går tillväga när du källkritiskt granskar historiska källor, såsom texter, bilder, filmer, muntliga berättelser och föremål samt internets utbud. Tillsammans med läroboken kommer vi att arbeta praktiskt/teoretiskt med källkritik och samtidigt lära oss än mer om 1800-talet.
På sidorna 10- 25 i Samband Historia beskrivs historieämnet mer som en tolkande vetenskap, vilken vilar på fakta-värderingar-tolkningar tillsammans med olika perspektiv. De källkritiska kriterierna ( närhet i tid, rimlighet, beroende, tendens) och identifikation av källan samt begreppsanvändning för analys och metod beskrivs på sidorna 26-45 i Samband. Det är viktigt att du läser igenom dessa sidor och sätter dig in i detta kapitel, då det är bra med en förförståelse inför lektionernas övningar och diskussioner, och även en repetition efter varje lektion. Ta lite i taget… Du läser hemma och du kommer även få möjlighet att läsa under lektionstiden, då jag ger pratar med varje grupp som redovisat ”Den nya tiden” och ger återkoppling.
Källkritik – en översikt
Tiden som vi kommer studera källkritiskt är Europeiskt 1800-tal och detta århundrade kan vi milt sagt kalla för turbulent! Om 1700-talet slutade med revolutioner så börjar 1800-talet med att samla alla Europas makthavare i staden Wien för att under Wienkongressen 1814-15 försöka ”dra tillbaka klockan” till tiden före revolutionerna…Det lyckas inte riktigt. Vi kommer uppmärksamma några delar ur 1800-talets nya omvälvande händelser och källkritiskt granska dessa utifrån text, bilder och film.
Vi kommer studera vårt 1800-tal utifrån 3 perspektiv:
1. Revolutioner( i Frankrike) o enande ( Italien)
2. Politiska ideologier och nationalism
3. Industriella revolutionen och kvinnan
+ källkritiska övningar på lektionstid och en läxa om ”Italiens enande”
Våra studier slutar i ett skriftligt prov på lektionstid där vi källkritiskt granskar vårt 1800-tal.
START…musik och tolka bilder
Låt oss värma upp med 1800-talet och fånga den nya tidsandan via MUSIK!
Stråkinstrumenten ( violoin,cello…) har nått sin fulländning i utformandet tidigare, men pianot slår igenom under 1800-talet, för att inte tala om nykomlingen i bleckblåsfamiljen – saxofon! Nya ljud, nya klanger! Från stora symfoniorkestrar till mindre trios eller solister skrivs det musik för. Kompositörer som Chopin, Strauss, Tjaikovskij… skapar musikverk som blir klassiker och spelas än idag. Publiken i konserthusen utvidgas till inte bara adel utan även medelklassen. I de litterära salongerna lyssnar deltagarna gärna till något sångstycke ackompanjerat av piano.
Kan vi känna turbulensen i århundradet genom dessa små musikutdrag?
Vivaldi, De fyra årstiderna: Vinter, Christian Li på violin
Chopin, ”Minutvalsen” , vid pianot Valentina Lisita
Tjaikovskij, Svansjön
Wienervals ur Let´s dance 2014
https://screencast-o-matic.com/watch/cr6XlOVXTQF
Källkritik -3 BILDER , källkritisk övning 1
Varje dag möts vi av bilder – i vår mobiltelefon, på internet eller i tidningar, på reklampelare i staden…Överallt. Bilderna passerar oftast utan att vi tar större notis om dem, men ibland påverkas vi direkt, eller kanske indirekt. Då är det viktigt att ta fram de källkritiska nycklarna och låta dessa börja jobba! Vem står bakom bilden, vem är källan? Finns tendens i bilden? Beroende? Är källan överhuvudtaget sann/rimlig? Även om inte utbudet var lika stort, så finns målningar, teckningar och även fotografier från 1800-talet, vilka alla speglar sin tid utifrån olika perspektiv.
Vi börjar källkritiskt granska bilde3- bilder som speglar politiska händelser i Frankrike under 1800-talet.
Bakgrund: Makten pendlar i Frankrike under 1800-talet – mellan kungar och däremellan utropas republik. Två revolutioner skakar landet 1830 och 1848 och sprider sig även utanför landets gränser. Det är en rörig tid med kamp mellan reaktionära monarkister på ena sidan och medelklass , bönder och den nya växande klassen industriarbetare på andra sidan. De senare har inte glömt Franska revolutionens frihetssträvan och det har inte heller den förra gjort. Konflikt! Att frihet som rösträtt, lika lön…skulle gälla kvinnor också hade Napoleon sett till att glömma/sätta stopp för och det gjorde makthavarna, oavsett om det var monarki eller republik under 1800-talet också. Frankrike- startar kampen för frihet, jämlikhet och broderskap1789, lät sina systrar, de franska kvinnor, få vänta på sin rösträtt till 1944…
Fördjupning: Här är en text som beskriver fransk politik: Frankrike-1815-1871-1
Efter att vi satt oss in i Frankrikes politik så finns här tre bilder att fundera över källkritiskt:
Frankrike-under-1800-talet-nagra-bilder-2
Efter denna inledning att tolka bilder, så är det dags för Källkritisk övning 1:
Kallkritik-ovning-1-tolkning-av-bilder
Denna Källkritiska övning 1 ska du ha skrivit ner dina svar i dokument, se Classroom till nästa lektion, då vi går igenom bilderna. Här en hjälp till att tolka bilder genom att fundera på bildens värde och begränsning: Bilder-varde-och-begransningar
Lektion 2
Arvet efter ”Den nya tiden”…
Politiska ideologier, Industrisamhällets arbetsliv och samhällsklasser
Era redovisningar och bildpresentationer i IKT 1- uppgiften pekade alla fram mot det moderna nya samhället – industrisamhället med kapitalism. Det gamla feodala samhället med en stark ( militär) adel och en absolut monarki fick det svårt efter 1700-talet. Trots Wienkongressens ambitioner, så gick det aldrig att vrida tillbaka klockan till tiden före revolutionerna. Ett ifrågasättande av traditionella auktoriteter såsom kyrkan, kung och adel fick stöd och näring i upplysningsideerna, vetenskapen samt splittring i den kristna kyrkan med protestantismen. Upptäcksresandet med begynnande kolonisation och råvarujakt där mer pengar kom att styra och kanske inte direkt adelstiteln. Revolutionerna visade på en stark växande borgarklass som stod utan makt, trots att de hade både utbildning och pengar. Det är denna medelklass som kommer fortsätta utmana och ställa krav på den konstitutionella monarkin och kyrkan under 1800-talet. Borgarna kommer driva krav på rättvisa, jämlikhet och rösträttsfrågan, i takt med att de bli ledande inom industrin och handel med råvaror m m.
Samtidigt som medelklassen etablerar sig under 1800-talet växer en ”ny” samhällsklass fram ur jordbruksreformer och industrisamhället, nämligen arbetarklassen. Denna klass kommer i sin tur ifrågasätta fördelningen av makten, resurserna, lönen och arbetstiden och kräva att rättvisan och rösträtten även ska gälla för den. Både inom medelklassen och bland arbetarna ifrågasattes barnarbetet, speciellt då den allmänna skolan kom att införas. Då en familj ofta var barnrik, så krävde familjens ekonomi att alla behövde jobba, vilket gjorde att skolgång fick utebli.
Då kvinnans lön var hälften av mannens för samma arbete samt att vissa arbeten fick endast män ha, så började röster om jämlikhet och systerskap höras igen. Denna gång kom kvinnorna att organisera sig och driva många frågor men framförallt rätten till att bli myndiga, få rösträtt. Feministerna gav inte upp, men fick gehör först under nästa århundrade( 1900-t). Läs mer om detta i
Samband historia (s 362-367).
De politiska ideologierna kommer förändra sättet att tala om människor i ett samhälle. Istället för att dela in människor i stånd blir detta förlegat då samhället förändrats i grunden. Lantbruksbefolkningen går över från att vara piga eller dräng till att bli lönearbetare i fabriken i staden. Det feodala samhället går över i ett kapitalistiskt samhälle som mer talar om ”klass”. Istället för att kalla sig bonde eller borgare blir du arbetarklass eller medelklass. Läs mer om detta i Samband historia (s 350-361).
Nationalism
Europa i början av 1800-talet är skakat. Napoleon lyckades nästa ta över hela Europa och revolutionerna störtade hundratals år av feodalt styre, faktiskt under en natt i Frankrike. Europas furstar möttes i Wien och skissade upp hur eventuellt kommande revolutioner eller en ny Napoleon skulle stoppas. I Samband historia kan du läsa om den politiska utvecklingen i Europa efter Napoleonkrigen ( s 368f).
Wienkongressen lyckades, som sagt, med att få till fred i många europeiska länder ett tag, men tankar på folkstyre och maktfördelning gick inte att sudda bort. Nya tankar som liberalism och nationalism skulle bli kvar.
Franska revolutionen hade skapat en känsla av samhörighet – de var ett folk. Frankrike var en stat, med en egen armé – Nationalgardet som slogs för nationen, inte för en kung. Fransmännen samlades under en flagga, förenade i en nation av fransktalande medborgare- med en gemensam historia och en folksjäl. Nationalismen vad född och skulle få fler anhängare i Europa.
Franska nationalsången: Marseljäsen ( en blodig historia…)
Nationalismen fick stöd av den litterära genren Romantiken, som blev en protest mot Upplysningens ideal, nämligen: idealiserandet av mörker, folktro/skrock och skräck, religion, sagor, inåtvändhet, känsla, fantasi, titta bakåt- historia, kritik av det nya industrisamhället hylla det gamla… Detta passar nationalismen bra, då denna talade om vikten av att ett folk som talar samma språk, delar samma historia/folksjäl – med tillägget att ett sådant folk också ska bo i ett och samma land. Under 1800-talet så kommer nationalismen förändras, från att vara enande till att splittra nationer och få dem att tävla mot varandra istället.
Läs om detta i Samband historia ( s 370-373).
I Samband historia så tar sidorna 374-389 upp den politiska utvecklingen i Europa efter 1814-15. Läroboken tar upp ”Revolutionernas Frankrike” som vi gick igenom under lektion 1, ”Reformernas Storbritannien” och ”Det föråldrade Ryssland”. Den enande nationalismen och den splittrande. Här är några dokument som sammanfattar och fördjupar:
1. Wienkongressen
2. Garibaldi-och-Italiens-enande
3. Tyskland fram till 1871
4. Tysklands enande
5. Nationalism och Imperialism-SO-Rummet
Nästa vecka kommer vi arbeta med ett exempel på nationalism som enar ett land och det är Italien. Du ska förbereda Källkritisk övning 2: Italiens enande och på fredag v 42 går vi igenom denna. ( För ”egen kunskap” läs i Samband historia s 384-386, och Garibaldi och Italiens enande)
Rättningsmall – Källkritik Italiens enande
Elevexempel-1
Elevexempel 2
Elevexempel 3
Lektion 3 – 4
Under lektion 3 och 4 har vi gått igenom nedan dokument kring vad källkritik är ( begrepp m m) och hur vi kommer att bedöma provet i källkritik. Du har fått en läxa i Källkritisk övning 2 om Italiens enande. Denna övning är en bra träning då provet kommer vara uppställt på samma sätt, med en text och en bild – innehållet kommer vara annat förstås. Vi har noga gått igenom rättningsmallen för Källkritisk övning 2 Italiens enande tillsammans med de bedömningsmål och råd som gäller för uppgiften. Har du varit borta eller vill gå igenom igen, så finns nu mallen här på hemsidan. Dessutom finns även några elevsvar med poäng läsa.
Vi har även granskat 13 röster om imperialismen från diverse statsmän och politiker för att få fram essensen av drivkrafterna bakom Imperialismen. Mer om imperialism kan du läsa i Samband s s401-411. Då mina klasser kommit i olika fas skrivningsmässigt, så hänvisar jag till respektive klass Classroom för vidare information.
Lektion 5
Under detta sista lektionspass kommer vi knyta an till vår start- industrialism och de förändrade förhållandena detta nya innebar. I vår första källkritiska granskning så tittade vi på tre bilder vilka alla var i någon form av industriell fas, såväl tidig med manufaktur som ren textilindustri. Bilderna hade ett tidsspann på ca 60 år. Nu ska vi sätta oss in i hur industrialismen på olika sätt banade fram till ett 1900-tal med nya röster kring arbete, arbetsvillkor och genus.
I vår lärobok så sammanfattar författarna utvecklingen under 1800-talet på följande sätt: ”Europa var under perioden 1815-1914 fredligare än under århundradet innan. De krig som förekom, till exempel Krimkriget (1853-1856), det fransk-tyska kriget (1870-1871) och krigen på Balkan (1877-78, 1911-1912) var inte så långvariga och dessutom geografiskt begränsade. Men trots att Europa upplevde en period av fred, skedde en militär upprustning i många länder. Som reaktion på vapensatsningar och aggressiv nationalism växte en fredsrörelse fram under slutet av 1800-talet.
Under perioden 1870-1914 växte den moderna demokratin fram. Liberaler och socialister kom att samarbeta mot de konservativa för att genomdriva allmän rösträtt och parlamentarism. Att människor organiserade sig för att påverka utvecklingen i demokratisk riktning spelade en viktig roll. Vid sekelskiftet 1900 präglades tänkandet av framtidstro och man såg fram mot det nya århundradet med förväntan.”
Den engelske filosofen John Stuart Mill jämför kvinnans situation i dåtidens samhälle med slavars villkor i historien. Han menade att kvinnoförtrycket var det främsta hindret för mänsklighetens utveckling. I Kvinnans underordnade ställning från år 1869 skriver han: ”Männen vill inte bara ha kvinnors lydnad, de vill också ha deras känslor. […] De har därför gjort allt för att förslava deras sinnen. Herrarna till alla andra slavar litar för lydnadens upprätthållande till fruktan, antingen fruktan för dem själva eller för högre makter. Kvinnornas herrar önskade sig mer än enkel lydnad och utnyttjade hela uppfostrans makt för att vinna detta syfte.”
För att ytterligare förstärka er kunskap om förhållandet för kvinnor under 1800-talet så kommer ni här finna några dokument:
1. Kvinnoroller från 1789 till 1900
2. Kvinnorörelse NE
3. Kvinnans plats, ur Kvinnor i västvärlden, Bente Rosenbeck
4.Arbete i hemmet, ur Kvinnor i västvärlden Bente Rosebeck
5. Förändringar i arbetet, ur Kvinnor i västvärlden Bente Rosenbeck
6.Film Max 1800-tal Kvinnans århundrade (28min):
https://sliplay.se/gr/play/products/843772-max-1800-tal-kvinnans-arhundrade
Källkritik – några dokument om begrepp, syfte bedömning och råd:
1. Källkritik – en översikt
2. Källkritik – grundläggande begrepp
3. Bedömningsmall Källkritik, Prov 1
4. Källkritik-bedömningsmål och råd