I detta avsnitt av kursen så ska vi arbeta källkritiskt!
Vår lärobok Perspektiv på historien startar hela kursen med källkritik. Inte så konstigt, då en historiker måste tänka källkritiskt i sitt arbete. Nu är det dags att fördjupa sig i vad källkritik är och hur du går tillväga när du källkritiskt granskar historiska källor, såsom texter, bilder, filmer, muntliga berättelser och föremål och internets utbud. Tillsammans med läroboken kommer vi att arbeta praktiskt/teoretiskt med källkritik och samtidigt lära oss än mer om 1800-talet.
De källkritiska kriterierna (närhet i tid, rimlighet, beroende , tendens) och identifikation av källan samt begreppsanvändning för analys och metod beskrivs på sidorna 22-31 i läroboken Perspektiv på historien. Det är viktigt att du läser och sätter dig in i lärobokens kapitel, då detta ligger som grund för hur vi arbetar källkritiskt med historia och vårt 1800-tal.
Tiden som vi kommer studera källkritiskt är Europeiskt 1800-tal och detta århundrade kan vi milt sagt kalla för turbulent! Om 1700-talet slutade med revolutioner så börjar 1800-talet med att samla alla Europas makthavare i staden Wien för att under Wienkongressen 1814-15 försöka ”dra tillbaka klockan” till tiden före revolutionerna…Det lyckas inte riktigt. Vi kommer uppmärksamma några delar ur 1800-talets nya omvälvande händelser och källkritiskt granska dessa utifrån text, bilder och film.
Vi kommer studera vårt 1800-tal utifrån: Politiska ideologier, Nationalism och Lika rättigheter för alla? Våra studier slutar i ett skriftligt prov på lektionstid där vi källkritiskt granskar vårt 1800-tal.
URVAL av 1800-t som vi arbetar med och källkritiskt övar på:
1. Ideologier ( s 182-188)
2. Nationalism (189-196 )
3. Lika rättigheter för alla?( s 207-215)
Vi kommer göra 3 övningar där vi arbetar källkritiskt, varav 1 övning är läxa och handlar om Tysklands enande. Läxan är upplagd precis så som provet kommer se ut.
Källkritik – några dokument om begrepp, syfte bedömning och råd:( lärobok s 22-29)
1. Källkritik – en översikt( bildspel)
2. Källkritik – grundläggande begrepp
3. Bedömningsmatris Källkritik
__________________________________________________________
Introduktion 1800-talet- det nya!
Låt oss värma upp med 1800-talet och tidsandan via ny MUSIK!
Stråkinstrumenten ( violoin,cello…) har nått sin fulländning i utformandet tidigare, men pianot slår igenom under 1800-talet, för att inte tala om nykomlingen i bleckblåsfamiljen – saxofon! Nya ljud, nya klanger! Från stora symfoniorkestrar till mindre trios eller solister skrivs det musik för. Kompositörer som Chopin, Strauss, Tjaikovskij… skapar musikverk som blir klassiker och spelas än idag. Publiken i konserthusen utvidgas till inte bara adel utan även medelklassen. De litterära salongerna lyssnar också till något sångstycke till piano.
Kan vi känna turbulensen i århundradet genom dessa små musikutdrag?
Chopin, ”Minutvalsen” , vid pianot Valentina Lisita

Clara Schumann (1819 -1896) fotograferad vid sitt piano. Foto: © Stefano Bianchetti
Clara var tysk tonsättare och pianist.
Tjaikovskij, Svansjön
Wienervals ur Let´s dance 2014
https://screencast-o-matic.com/watch/cr6XlOVXTQF
Start!
Källkritik -BILDER
Varje dag möts vi av bilder – i vår mobiltelefon, på internet eller i tidningar, på reklampelare i staden…Överallt. Bilderna passerar oftast utan att vi tar större notis om dem, men ibland påverkas vi direkt, eller kanske indirekt. Då är det viktigt att ta fram de källkritiska nycklarna och låta dessa börja jobba! Vem står bakom bilden, vem är källan? Finns tendens i bilden? Beroende? Är källan överhuvudtaget sann/rimlig? Även om inte utbudet var lika stort, så finns målningar, teckningar och även fotografier från 1800-talet, vilka alla speglar sin tid utifrån olika perspektiv.
Vi börjar källkritiskt granska några bilder som är av olika genre ( karikatyr/fotografi/ oljemålning) och vi analyserar och diskuterar vilket källkritiskt värde ( fördel/nackdel) bilderna har.
Här en hjälp till att tolka bilder genom att fundera på bildens värde och begränsning:
Bilder-värde-och-begränsningar
Källkritisk övning 1: ”En kung tågar in”, läroboken s 31
Bakgrund till konstnär Hans Markart:Konstnär o tavla, källkritisk övning 2
Källkritisk övning 2: Källkritik-övning-1-tolkning-av-bilder
Skriv ner dina svar i ett google dokument och spara, så går vi igenom svaren på lektionen.
1. Politiska ideologier ( s 182-188)
Det revolutionära 1700-talet började med något nytt i Europas historia. 1800-talet kommer bygga vidare på detta nya och sätta start för det moderna nya samhället – industrisamhället med kapitalism och politiska ideologier. Trots Wienkongressens ambitioner, så gick det aldrig att vrida tillbaka klockan till tiden före revolutionerna.
”Nya samhällsklasser”- överklass/medelklass/arbetarklass…
Revolutionerna visade på en stark växande borgarklass ( medelklass) som stod utan makt, trots att de hade både utbildning och pengar. Det är denna medelklass som kommer fortsätta utmana och ställa krav på den konstitutionella monarkin och kyrkan under 1800-talet. Borgarna kommer driva krav på rättvisa, jämlikhet och rösträttsfrågan, i takt med att de bli ledande inom industrin och handel med råvaror m m.
Samtidigt som medelklassen etablerar sig under 1800-talet växer en ”ny” samhällsklass fram ur jordbruksreformer och industrisamhället, nämligen arbetarklassen. Denna klass kommer i sin tur ifrågasätta fördelningen av makten, resurserna, lönen och arbetstiden och kräva att rättvisan och rösträtten även ska gälla för den. Både inom medelklassen och bland arbetarna ifrågasattes barnarbetet, speciellt då den allmänna skolan kom att införas. Då en familj ofta bar barnrik, så krävde familjens ekonomi att alla behövde jobba, vilket gjorde att skolgång fick utebli.
Då kvinnans lön var hälften av mannens för samma arbete samt att vissa arbeten fick endast män ha, så började röster om jämlikhet och systerskap höras igen. Denna gång kom kvinnorna att organisera sig och driva många frågor men framförallt rätten till att bli myndiga, få rösträtt. Feministerna gav inte upp, och började organisera sig, mer om detta i del 3.
De politiska ideologierna kommer förändra sättet att tala om människor i ett samhälle. Istället för att dela in människor i stånd blir detta förlegat då samhället förändrats i grunden. Lantbruksbefolkningen går över från att vara piga eller dräng till att bli lönearbetare i fabriken i staden. Det feodala samhället går över i ett kapitalistiskt samhälle som mer talar om ”klass”. Istället för att kalla sig bonde eller borgare blir du arbetarklass eller medelklass, medan aristokratin/ adeln mer kallas för överklass.
2. Wienkongressen, Nationalism och politisk utveckling i Europa och USA. ( s 189-196)
Europa i början av 1800-talet är skakat. Napoleon lyckades nästa ta över hela Europa och revolutionerna störtade hundratals år av feodalt styre, faktiskt under en natt i Frankrike. Europas furstar möttes i Wien och skissade upp hur eventuellt kommande revolutioner eller en ny Napoleon skulle stoppas. I Samband historia kan du läsa om den politiska utvecklingen i Europa efter Napoleonkrigen ( s 368f).
Wienkongressen lyckades, som sagt, med att få till fred i många europeiska länder ett tag, men tankar på folkstyre och maktfördelning gick inte att sudda bort. Nya tankar som liberalism och nationalism skulle bli kvar.
Franska revolutionen hade skapat en känsla av samhörighet – de var ett folk. Frankrike var en stat, med en egen armé – Nationalgardet som slogs för nationen, inte för en kung. Fransmännen samlades under en flagga, förenade i en nation av fransktalande medborgare- med en gemensam historia och en folksjäl. Nationalismen vad född och skulle få fler anhängare i Europa.
Wienkongressen
Karikatyr Politisk balans
Bilden finns i läroboken s 368, tecknare okänd, publicerades i den satiriska franska tidningen Le Nain Jaune, 15 maj 1815. Monesquieus maktbalans ska vara ledande, men finns det lurande faror? Tolka bilden…
Franska nationalsången: Marseljäsen ( en blodig historia…)
Nationalismen fick stöd av den litterära genren Romantiken, som blev en protest mot Upplysningens ideal, nämligen: idealiserandet av mörker, folktro/skrock och skräck, religion, sagor, inåtvändhet, känsla, fantasi, titta bakåt- historia, kritik av det nya industrisamhället hylla det gamla… Detta passar nationalismen bra, då denna talade om vikten av att ett folk som talar samma språk, delar samma historia/folksjäl – med tillägget att ett sådant folk också ska bo i ett och samma land. Under 1800-talet så kommer nationalismen förändras, från att vara enande till att splittra nationer och få dem att tävla mot varandra istället.
Läs om detta i Samband historia ( s 370-373).
I Samband historia så tar sidorna 374-389 upp den politiska utvecklingen i Europa efter 1814-15. Läroboken tar upp ”Revolutionernas Frankrike” som vi gick igenom under lektion 1, ”Reformernas Storbritannien” och ”Det föråldrade Ryssland”. Den enande nationalismen och den splittrande. Här är några dokument som sammanfattar och fördjupar:
1. Wienkongressen
2. Del 2 karta Wienkongressen Europa
2. Garibaldi-och-Italiens-enande
3. Tyskland fram till 1871
4. Tysklands enande
5. Nationalism och Imperialism-SO-Rummet
Nästa vecka kommer vi arbeta med ett exempel på nationalism som enar länder såsom Tyskland och Italien, men också studera Ryssland. Du ska förbereda Källkritisk övning 2: Tysklands enande och första lektionspasset i vecka 42 går vi igenom denna.
I källkritiska övningen om Tyskland så tänk på att granska varje källa utifrån: Ursprung, syfte, äkthet, tid, beroende, tendens och vad svarar källan på påståendet samt jämföra källornas källkritiska värde tillsammans med din egna kunskap i ämnet. Vi kommer gå igenom denna övning noga, då det skriftliga provet i vecka 46 kommer se ut på samma sätt.
Rättningsmatris Tysklands enande.
3. Lika rättigheter för alla? (
På sidan 443 i Samband historia finns följande bild- en jämförelse mellan levnadsförhållanden i det gamla samhället och det nya moderna: Bild gamla, nya samhället,
Under v 45 kommer vi knyta an till vår start- industrialism och de förändrade förhållandena detta nya innebar. I vår andra källkritiska granskning så tittade vi på tre bilder vilka alla var i någon form av industriell fas, såväl tidig med manufaktur som ren textilindustri. Bilderna hade ett tidsspann på ca 60 år. Nu ska vi sätta oss in i hur industrialismen på olika sätt banade fram till ett 1900-tal med nya röster kring lika lön för lika arbete och
Utdrag ur texten nedan om ”Kvinnoroller under 1789-1900”, Kvinnor och industriella revolutionen: Kvinnorna under industriella revolutionen , frågor
I vår lärobok så sammanfattar författarna utvecklingen under 1800-talet på följande sätt: ”Europa var under perioden 1815-1914 fredligare än under århundradet innan. De krig som förekom, till exempel Krimkriget (1853-1856), det fransk-tyska kriget (1870-1871) och krigen på Balkan (1877-78, 1911-1912) var inte så långvariga och dessutom geografiskt begränsade. Men trots att Europa upplevde en period av fred, skedde en militär upprustning i många länder. Som reaktion på vapensatsningar och aggressiv nationalism växte en fredsrörelse fram under slutet av 1800-talet.
Under perioden 1870-1914 växte den moderna demokratin fram. Liberaler och socialister kom att samarbeta mot de konservativa för att genomdriva allmän rösträtt och parlamentarism. Att människor organiserade sig för att påverka utvecklingen i demokratisk riktning spelade en viktig roll. Vid sekelskiftet 1900 präglades tänkandet av framtidstro och man såg fram mot det nya århundradet med förväntan.”
Den engelske filosofen John Stuart Mill jämför kvinnans situation i dåtidens samhälle med slavars villkor i historien. Han menade att kvinnoförtrycket var det främsta hindret för mänsklighetens utveckling. I Kvinnans underordnade ställning från år 1869 skriver han: ”Männen vill inte bara ha kvinnors lydnad, de vill också ha deras känslor. […] De har därför gjort allt för att förslava deras sinnen. Herrarna till alla andra slavar litar för lydnadens upprätthållande till fruktan, antingen fruktan för dem själva eller för högre makter. Kvinnornas herrar önskade sig mer än enkel lydnad och utnyttjade hela uppfostrans makt för att vinna detta syfte.”
För att ytterligare förstärka er kunskap om förhållandet för kvinnor under 1800-talet så kommer ni här finna några dokument:
1. Kvinnoroller från 1789 till 1900
2. Kvinnorörelse NE
3. Kvinnans plats, ur Kvinnor i västvärlden, Bente Rosenbeck
4.Arbete i hemmet, ur Kvinnor i västvärlden Bente Rosebeck
5. Förändringar i arbetet, ur Kvinnor i västvärlden Bente Rosenbeck
6. Kvinnornas århundrade , 1800-tal ( 27 min)